Från självfall till kaos!
Jag vill inte tro på det, jag vill inte tro att det är sant. Jag blundar och hoppas det är en dröm, öppnar ögonen och inser att det är samma gamla verklighet som kommer och slår mig rakt i ansiktet! Den sanna vidriga verkligheten som slår en knytnäve rakt över näsbenet så det knäcks!
Historians längsta natt har gått förbi. Kvällen började med dagens finaste självfall och slutade i kaos! Kom från träningen med ett leende på läpparna, telefonen ringde 22.15 och 22.20 satt jag i bilen påväg till Carro. 23.10 kom beskedet om att min älskade farmor somnat in! Jag vill fortfarande inte tro att det är sant. Ett dygn av lite sömn och alldeles för mycket tårar!
Dagen idag har även den vart en av dom längsta i historian. Sovit lite, gråtit mycket och tänkt massor. Försökt åka långa rundor och sysselsätta mig för att inte behöva tänka. Ringt många samtal för att slippa tänka. Det är nu på kvällen som man mår dåligt, vet att mamma och pappa sitter hemma och är ledsna och skulle gärna vara där och trösta dom båda! På tisdag kommer jag hem till dom och får krama och trösta!
Själv känner jag mig mest tom, hjälplös och liten!
Jag tänker mycket på farmor, jag saknar henne grymt mycket redan nu! För mig kommer hon alltid finnas och ha dela platsen i hjärtat tillsammans med mormor! Min älskade farmor finns nu inte längre bland oss, den där jävla cancer-sjukdomen har tagit henne ifrån oss! Kärlek till alla nära och kära! <3 <3 <3
Två tankar skänks ikväll, en till mina nära och kära. Och självklart en till dig...
Historians längsta natt har gått förbi. Kvällen började med dagens finaste självfall och slutade i kaos! Kom från träningen med ett leende på läpparna, telefonen ringde 22.15 och 22.20 satt jag i bilen påväg till Carro. 23.10 kom beskedet om att min älskade farmor somnat in! Jag vill fortfarande inte tro att det är sant. Ett dygn av lite sömn och alldeles för mycket tårar!
Dagen idag har även den vart en av dom längsta i historian. Sovit lite, gråtit mycket och tänkt massor. Försökt åka långa rundor och sysselsätta mig för att inte behöva tänka. Ringt många samtal för att slippa tänka. Det är nu på kvällen som man mår dåligt, vet att mamma och pappa sitter hemma och är ledsna och skulle gärna vara där och trösta dom båda! På tisdag kommer jag hem till dom och får krama och trösta!
Själv känner jag mig mest tom, hjälplös och liten!
Jag tänker mycket på farmor, jag saknar henne grymt mycket redan nu! För mig kommer hon alltid finnas och ha dela platsen i hjärtat tillsammans med mormor! Min älskade farmor finns nu inte längre bland oss, den där jävla cancer-sjukdomen har tagit henne ifrån oss! Kärlek till alla nära och kära! <3 <3 <3
Två tankar skänks ikväll, en till mina nära och kära. Och självklart en till dig...
Kommentarer
Trackback